Ja... så e det. Nu går våran lilla Arvid. Min och Kjells bebistid är numera över. Skönt, samtidigt som det känns riktigt jobbigt. Vad fort detta har gått.
Han går inte bara 3 små steg utan minst 20 i stöten. Sätter sig på huk, ställer sig upp (utan stöd) och går..
Mitt hjärta är riktigt varmt ikväll ♥
Vi är precis hemkomna från 95-års kalas i Varberg. Kjells mormor. Hon va nog piggast och alertast av oss alla. En riktig liten krut-tant! Barnen somnade påväg hem i bilen. Så nu är det full rulle hemma...
Tiden har verkligen flimrat förbi i expressfart! Stora grabben nu ju. Ingen bebis längre...
SvaraRadera